Det är så mycket man kan oroa sig för...
Varför ska man oroa sig hela tiden?
Oro för att barnen inte har kompisar, oro för att de har fel kompisar, oro för att de ska råka ut för något hemskt när de är ute med kompisar, att de ska utnyttjas, såras, bli svikna.
Jag vill tro att de flesta människor är snälla och ärliga men säker kan man aldrig vara. Oron är alltid värst när det är mörkt ute och jag ligger i min säng och ska sova.
Tacksamhet när man hör att dottern kommer hem på natten, tacksamhet när man pratat på morgonen och blivit försäkrad om att hon haft det bra eller kanske till och med jättebra, en av sina bästa kvällar. Tycker att man själv varit onödigt fjantigt orolig under natten och att det nu inte finns några skuggor i tillvaron alls längre. Nu kan jag sova gott i natt!
Tills nästa gång det är dags att dottern ska ut - då kommer tankarna och oron tillbaka. Ska det vara så här hela livet?
Regnig lördag
Vad gör man en regnig lördag, när man inte kan städa mer eftersom det gjordes i går när solen sken? Jo, man gör något tillsammans med familjen som man inte gjort på väldigt länge: tittar på gamla VHS-filmer! Nu har vi avverkat Ice Age 1 och Hitta Nemo och det var trevliga återseenden!
En härlig känsla!
Fredagar är nog bästa dagen på hela helgen! Allt ligger framför och man tror att man ska hinna så mycket! Är nog inte ensam om att vara tidsoptimist på fredagar!
Jag ska ägna min helg åt att styra upp vårt gemensamma hem ... ibland känns det som om jag skulle han ensam vårdnad om hus och hem! Har plockat äpplen hos en bekant och gjort äppelmos - men skulle nog behöva göra mer så det räcker hela vintern till min frukostgröt. Tvättstugan ropar på sällskap för att inte tala om mattor och golv som skulle behöva skakas och torkas! Vi har under en längre tid haft ett livsfarligt badrumsgolv. När det ska fixas hår på unga damer så sprayas det rejält i håret och det sker alltid i vårt badrum! Men det lägger sig alltid en hinna spray på golvet - läger man sedan en bomullstrasmatta över så blir det en förödande blixthalka! Vet inte hur många gånger jag har varit nära att slå på rumpan där inne! Nu måste det åtgärdas och det blir fr o m i morgon sprayförbud där inne!
Kanske hinner jag med en promenad också? Hoppas på lika fint väder som vi haft de senaste dagarna. Men hur mycket jag än vill njuta av min sköna fredagskväll med Johnny Depp på tv, så orkar inte ögonen hålla sig uppe längre. Det är bäst att gå isäng för att orka med en lång lördag!
Varför?
Varför orkar vi inte förstå varandra?
Varför sårar vi varandra?
Varför räcker inte tiden till?
Varför finns det så mycket att välja på?
Varför är mitt tålamod inte lika långt som den tid jag får vänta ibland?
Varför är det ibland så svårt att glädja sig åt andras lycka?
Varför är jag inte perfekt?
Varför?
