Blir det så mysigt som det skulle kunna bli?

I morgon ska vi ha pepparkaksbakande döttrar med dejter här hemma!
Så här ser jag det framför mig nu:härlig och mysig stämning med snö som faller och julmusik i stereon, glada och positiva människor som fyller mitt kök med rosiga kinder och mjöl på hakan. Underbart god deg som inte kladdar när man kavlar den och pepparkakor som fått en alldeles lagom fin färg och som sprider en underbar doft av jul i hela huset. Jag sitter vid köksbordet, tittar ut genom fönstret där julgardinerna hänger och ljusstakarna tindrar och skalar sakta min mandarin. Njuter av tända stearinljus och det skådespel som utspelar sig framför mig. När jag känner att jag inte klarar mer av denna idyll flyttar jag mig in i mitt nytapetserade vardagsrum och sätter mig i någon av de nya fåtöljerna som Mannen inhandlat och monterat tidigare under dagen.

Åh va härligt det är med advent!

Men visst ja! Det här var ju bara hur jag trodde att det skulle bli i morgon ... Eller är det det här som kallas positiv målfokusering?

Ännu ett lov till ända...

Tänk så fort några lediga dagar kan gå. Hann jag det jag tänkte då? Nej, inte allt men ganska mycket! Vi har fått upp tapeterna i vardagsrummet - och varje gång glömmer jag bort att just tapetsera är bara en liten del av det hela och att förarbetet är det största jobbet och det tråkigaste! Men som tur är så är Mannen duktig på sånt! Vi är båda mycket nöjda med slutresultatet. Det senaste dygnet har vi levt i lacklukt vilket gör att vi svävar lite i det blå just nu med lätt huvudvärk allihop! Parketten är lackad två vändor och för att inte förstöra den kommande nattsömnen helt så blir den tredje lacksvängen nästa helg. Sen kan vi börja ställa tillbaka delar av möblemanget - lite vill man ha nytt också!

Kära syster har varit på snabbvisit över helgen. Hon mellanlandade här på väg hem från Rom! Tänk att få ha ett sånt roligt jobb så man får åka utomlands - dessutom flera gånger samma år - med jobbet! Jag kom i och för sig till Fyrishov med mitt och det var ju ett äventyr det med! Alltid trevligt att träffa Syster. Synd att hon bor så långt borta. Men nu är det inte så långt kvar till jul då hon kommer ner igen!

Var i skogen idag med mina föräldrar, Syster, två av mina egna döttrar samt Broders två yngsta barn. Det var en härlig utflykt med bus, skratt och fika men också mossplockning. Det blev även en hel del kort tagna.

Nu är det dags att förbereda maten för kvällen. Tacksam för att träningsvärken efter fredagens curling har försvunnit!

Nedtryckt och förminskad!

Är det så här det ska vara resten av livet?
Mina döttrar morrar, fräser, suckar och himlar med ögonen varje gång jag ber om hjälp med något tekniskt här hemma nu för tiden. Jag har sagt det förut och säger det igen - jag har varit ganska duktig när det gäller tekniska prylar och det har varit roligt och kul att lära sig nytt - men det har hänt något under de senaste åren. Jag vet inte riktigt vad. Men nu blir jag bara irriterad när jag inte kan eller fattar på en gång! Alltså är det lättast att be om hjälp (somliga tycker att jag kräver - inte ber!) 

När min mobil gick sönder härom dagen så skulle det letas upp en gammal mobil som jag kunde ha så länge min var på reparation. Vilket visade sig inte var så lätt som man hade hoppats från början. Jag har dessutom haft den dåliga smaken att välja 3 som min operatör och det har ingen annan haft i vår familj tidigare - alltså var alla mobiler låsta till andra operatörer vilket också påpekades vid ett flertal tillfällen under kvällen.... 

När jag suckade och gnällde över att det inte fungerade så säger hela familjen med ganska gemensam och arg mun - "Tagga ner! Det löser sig"! Vadå löser sig! Vem ska lösa det och när? Det gick ju inte! Ringde till 3 och frågade hur man skulle göra eftersom vi även hade olåsta mobiler här hemma som det inte fungerade på och fick till svar att alla mobiler minsann var låsta till någon operatör på något sätt. Men att jag mot en smärre summa kunde låsa upp mobilen. Det var inte det svaret jag ville ha!

Jag har varit utan mobil i 1 ½ dygn och det har inte varit lätt - och det är absolut inte något jag är stolt över att erkänna. Jag styr mycket av mitt liv via mobilen. Efter att ha slängt ut en förtvivlad förfrågan över facebook så svarar min kära och underbara granne Fia att hon minsann har en 3-mobil jag kan låna!  I kväll var hon över med den och jag har nu laddat och försökt att hitta i den för att klara av den enklaste momenten; ringa och ta emot och skicka sms. Det är vad jag behöver en telefon till. Eftersom det var en Nokia jag fick låna (puss på dig Fia!) och jag har haft Ericsson de senaste åren så var det lite problem med att hitta och få dit punkter och mellanslag där jag ville. Alltså ber jag återigen om hjälp av mina gulliga och underbart hjälpsamma döttrar - som dessutom behärskar ALLT i teknik väg. "Men mamma! Är du blond eller?" säger de och stönar och suckar över att jag ställer samma fråga två gånger... kanske tre.....

Ska jag som kvinna av idag behöva tåla sånt från dessa "ljuva" varelser som jag närt vid min barm? Nej, jag tycker inte det! De hade kunnat visa mig på ett mycket lugnt och pedagogiskt sätt hur jag skulle göra så att jag hade kunnat lära mig på kuppen! Men icke sa nicke - förminska mig bara! Håna och förlöjliga mig bara!

Nu är mobilen färdigladdad och jag tänker njuta av bilden på Fias barn som ligger som bakgrund på mobilen. De killarna har åtminstone vett att än så länge uppskatta och glädja sin mamma - så därför ska jag låtsas att de är mina barn också dessa veckor!

Tack ännu en gång min grannängel!

Nu är jag igång!

Har varit och gymat för första gången den här hösten och det känns så otroligt bra! Har haft en längtan efter att få köra i gång igen. Varför har jag inte startat tidigare då jo, jag väntade på en nyckel  - som det visade sig att vi nästan haft hela tiden! Så konstigt det kan bli ;)
Morgonträning kommer att bli min grej och en bra start på dagen.

Nu kan det bara bli bättre!


Det är så mycket man kan oroa sig för...

Varför ska man oroa sig hela tiden?
Oro för att barnen inte har kompisar, oro för att de har fel kompisar, oro för att de ska råka ut för något hemskt när de är ute med kompisar, att de ska utnyttjas, såras, bli svikna.
Jag vill tro att de flesta människor är snälla och ärliga men säker kan man aldrig vara. Oron är alltid värst när det är mörkt ute och jag ligger i min säng och ska sova.

Tacksamhet när man hör att dottern kommer hem på natten, tacksamhet när man pratat på morgonen och blivit försäkrad om att hon haft det bra eller kanske till och med jättebra, en av sina bästa kvällar. Tycker att man själv varit onödigt fjantigt orolig under natten och att det nu inte finns några skuggor i tillvaron alls längre. Nu kan jag sova gott i natt!
Tills nästa gång det är dags att dottern ska ut - då kommer tankarna och oron tillbaka. Ska det vara så här hela livet?


Regnig lördag

Vad gör man en regnig lördag, när man inte kan städa mer eftersom det gjordes i går när solen sken? Jo, man gör något tillsammans med familjen som man inte gjort på väldigt länge: tittar på gamla VHS-filmer! Nu har vi avverkat Ice Age 1 och Hitta Nemo och det var trevliga återseenden!


En härlig känsla!

Finns det en bättre känsla än när det är fredag och man har klarat av en hel arbetsvecka och har hela helgen framför sig?
Fredagar är nog bästa dagen på hela helgen! Allt ligger framför och man tror att man ska hinna så mycket! Är nog inte ensam om att vara tidsoptimist på fredagar! 

Jag ska ägna min helg åt att styra upp vårt gemensamma hem ... ibland känns det som om jag skulle han ensam vårdnad om hus och hem! Har plockat äpplen hos en bekant och gjort äppelmos - men skulle nog behöva göra mer så det räcker hela vintern till min frukostgröt. Tvättstugan ropar på sällskap för att inte tala om mattor och golv som skulle behöva skakas och torkas! Vi har under en längre tid haft ett livsfarligt badrumsgolv. När det ska fixas hår på unga damer så sprayas det rejält i håret och det sker alltid i vårt badrum! Men det lägger sig alltid en hinna spray på golvet - läger man sedan en bomullstrasmatta över så blir det en förödande blixthalka! Vet inte hur många gånger jag har varit nära att slå på rumpan där inne! Nu måste det åtgärdas och det blir fr o m i morgon sprayförbud där inne!
Kanske hinner jag med en promenad också? Hoppas på lika fint väder som vi haft de senaste dagarna. Men hur mycket jag än vill njuta av min sköna fredagskväll med Johnny Depp på tv, så orkar inte ögonen hålla sig uppe längre. Det är bäst att gå isäng för att orka med en lång lördag!

Varför?

Varför är livet inte enkelt?

Varför orkar vi inte förstå varandra?

Varför sårar vi varandra?

Varför räcker inte tiden till?

Varför finns det så mycket att välja på?

Varför är mitt tålamod inte lika långt som den tid jag får vänta ibland?

Varför är det ibland så svårt att glädja sig åt andras lycka?

Varför är jag inte perfekt?

Varför?


Fredag........igen!

Den här veckan har varit konstig:
- vi har haft en mycket behaglig vecka på jobbet. Det har varit en trivsam och skön stämning bland eleverna och vi i personalen har bara kunnat njuta av tillvaron! Känns ovanligt men mycket trevligt och något som jag skulle kunna vänja mig vid!
- Jag vaknade häromdagen med en låt i huvudet. Ni vet när man inte kan släppa den utan den bara går runt i huvudet och man smånynnar den hela tiden. Jag har både somnat och vaknat med den i mitt huvud! En morgon gick jag och sjöng på den till yngsta dotterns förtret ;). När vi sedan klev in i bilen för att åka till buss och jobb på morgonen så är det just den låten som strömmar emot oss från radion! Underbart! Vilken låtan är? Jo, det är ICA´s senaste reklamjingel för fläskkotlett! " På tordag är det fläskkotlett!"
- vår hus surrar fortfarande av bananflugor trots att vi ställt ut 3 fällor i olika rum. Men jag är imponerad av att fällorna fungerar. Det är fullt med döda små flugor i och fler som sitter på kanterna och är på väg ner.

Nu har jag skrattat och sjungit med i veckans avsnitt av Doobidoo. Tycker att det är skönt med helg igen!

Det fungerar!

Hela vårt hem har under de senaste dagarna invaderats av små ettriga blomflugor! Vi har tömt alla papperskorgar och gjort rent komposthinken men vi har inte lyckats lokalisera hemvisten än för dessa små irriterande flygfän som finns överallt!
När jag i går slog upp första sidan i senaste numret av Tara stod där ett recept på hur man gör sin egen dödablomflugeblandning! Helt klart värt ett försök för alla ingredinser fanns i skafferi och kylskåp. Sagt och gjort - jag mixtrade ihop de tre ingredienserna i ett glas, ställde det i fönstret vid diskbänken och informerade resten av familjen att det inte fick hällas ut! Under hela morgonpasset sprang jag med jämna mellanrum till köksfönstret med dessa småflugor surrandes runt mitt huvud för att kika om det hänt något. Men icke....
När jag sedan kom hem från jobbet möttes jag av yngsta dottern som leende bad mig kolla i mitt flugfälleglas. Och där i den magiska vätskan låg det många flugor kan jag säga! Det var säkert mellan 30 - 40 stycken! Det satt dessutom flera stycken på insidan av glaset på väg ner mot en säker död! Häftigt för det fungerade verkligen!

Jag kan verkligen rekommendera detta husmorstips!
Blanda vinäger med någon droppe sirap och en droppe diskmedel i ett glas. Det är allt! Mycket enkelt och effektivt!
Lycka till med er utrotning!


Söndag sköna söndag!

Det var strålande sol när jag vaknade i morse! Som gjort för en morgonpromenad! Det var riktigt skönt och jag blev t o m svettig - det var ett tag sedan det var så varmt ute!

Efter frukost och väckning av tjejerna så åkte vi till Heby för att gå på loppis hos min f d arbetskamrat. Blev snuvade på en fin säng men hittade lite smått och gott för bra pris som vi tog med oss hem. Fortsatte till Karlssons där vi fikade och sedan besökte ett loppis till!

Hem och fortsatta tvätta - perfekt torkväder ute! Frostade av frysen - något som har hängt över mig ett tag - skönt att det äntligen är gjort! Lagade mat. Gjorde rent ugnen som också var ett måste som varit ogjort ett tag!
Bakat muffins till kvällsfikat och känner mig väldigt nöjd med den här dagen! Laddar nu för morgondagen som kommer bli kanon!

Höst?

Känns som det har varit höst en längre tid nu.
Jag saknar solen som värmde så gott förut.
Nu är det mest moln och regn och blåst.
Känner att vädret påverkar mitt humör mer och mer för varje år.
Eller är det bara åldern?

Har börjat jobba efter sommarledigheten och det känns bra. Ny personal, ny chef och nya elever - det kan bara bli bra! 
Tjejerna har börjat i skolan igen. Den yngsta i stan på gymnasiet och har mycket att se fram emot och går med längtan och pirr till skolan om dagarna. Den mellersta har påbörjat sista året och börjar känna ångest över att vuxenlivet närmar sig med stormsteg! Som om det skulle vara så jobbigt då! 
Vår äldsta prinsessa har jobbat stor del av sommaren och hoppas nu på att få vara kvar även under hösten, men hon funderar också på att läsa vidare. Det blir bra vilket som ! 
 
På måndag ska jag uppleva gamla minnen och titta på "Fångarna på fortet" och "Time out"!

Stolthet och fördomar

Min tro på våra fotbollstjejer har varit alldeles för liten och jag ber om ursäkt för det! Vem hade kunnat tro att de skulle spela så bra? Vilka framgångar! Skickad upp yngsta dottern till Borlänge med sitt fotbollslag och hoppades att hon skulle få vara med om en spännande och rolig vecka för att sedan komma hem med tåget i fredags för att följa med oss på semester. Men vad händer? Tjejerna spelar så bra att de går vidare till semifinal, men tyvärr har många skadat sig i laget och det fattas spelare så vi fick förfrågan om dotterna kunde ta ett senare tåg hem istället för det tänkta. Så efter lite stressig tid vid datorn för att lösa hennes hemfärd blir det bestämt att hon stannar cupen ut och åker med laget hem och vi i familjen åker som tänkt på semester utan henne! Känns konstigt att göra så men äldsta dottern erbjuder sig att köra sin syster till färjan mitt i natten och så efter några oroliga timmars nattsömn är nästan hela familjen åter samlad. Tack vår äldsta älskade dotter för att du finns och att du löser våra problem så bra! Du fixar och klarar allt! Vi är så stolta över dig - det är inget som du inte klarar av, det har du bevisat denna sommar!  

Hur det gick för tjejerna till slut? Jo, de spelade hem ett brons! Men inte nog med det, de fick även FairPlaypriset! Kanon bra gjort! Grattis till hela laget!


Så det kan ändra sig

Har haft den äran att få vara barnvakt åt mina underbara brorsbarn under två dagar och en natt. De är ett glatt gäng som det hela tiden händer saker kring! Det har gjort att jag slängts tillbaka till den tiden då våra tjejer var yngre och aktiva på ett annat sätt. Jag kan sakna den tiden. Dessa dagar har vi varit 8 st runt matbordet till både lunch och middag - det har varit jättetrevligt! Nu för tiden är vi bara två ibland.... Det är något visst med liv och rörelse tillsammans med dessa livsnjutare och små filosofer. Vi plockade smultron en dag i dikeskanten på väg hem från vår lilla promenad då E 5 år helt spontant säger: "Det här är livet det!" Kan man annat än hålla med? Nej - det är livsvisdom av rang!

Igår blev barnen hämtade av sina föräldrar och tystnade och lugnet la sig över vårt hus. Jag har varit ensam nästan hela dagen i dag, inte ens till lunch kom någon hem, och det har känts väldigt tomt.
Jag saknar stojet och alla glada skratt!

Tack för att jag fick låna er mina kära brorsbarn!

Härliga måndag!

Morgonpromend som startade med mulet väder och slutade i strålande sol. Jag var totalt felklädd och fick tantsvettningar efter halva turen!
Sett kor och kalvar, får och hästar längs min väg.
Träffat och pratat med både mina föräldrar och mina kära små syskonbarn.
Frukost med fil och solvarma smultron när jag kom hem.
Hela dagen ligger framför och inget planerat - kan det bli bättre?

Fredag och sol!

Sitter i köket i min ensamhet och äter frukost. Funderar på om inte det här är den allra bästa stunden på dagen? Jag är utvilad, har hela dagen framför mig och det är alldeles tyst runt omkring.

Idag ska jag fram till Byn och städa kyrkan. Det är vår grupp som går på vakten. Vi lämnade en cykel kvar hos min Bror i går kväll när vi hade varit på fotboll så den ska jag passa på att ta hem idag, därför blir det en promenad fram nu på morgonen.

Hade planerat för en firmafest med Mannens jobb i kväll men den blev inställd pga för få anmälningar. Det är ju tråkigt. Deras fester brukar vara trevliga. Man kan ju tycka att ledningen borde fråga varför det var så få som skrev upp sig istället för att bara acceptera att de "slapp" ordna något.

Får se om det blir något annat roligt istället.

Nu är det tandborstningen kvar sen är jag redo för en promenad!

Påkopplad natt!

I går var jag till sjukgymnasten och fick råd och tips på övningar som jag kan göra för att lindra det onda i mitt vänstra ben. Fick också låna hem en Tens som jag kan koppla på där det värker.  Det är två gelplattor som sätts fast på de ställen där muskeln spänner och sedan startar jag dosan som är kopplad till plattorna och så går det strömstötar ut i min kropp! Fungerar väldigt bra!

En av övningarna som jag ska göra kan jag göra i sällskap av någon väl utvald person - i det här fallet blir det min Man som får offra sig eftersom döttrarna inte vill, eller så kan jag göra den själv om jag använder mig av ett dörrhål! Provade dörrhålet först, eftersom Mannen var på jobbet, men det gjorde så fruktansvärt ont så det la jag snabbt ned! Gjorde övningen lite senare när jag hade sällskap och det gjorde också ont men inte lika mycket!

När jag sedan skulle smyga i säng, Mannen hade redan somnat, så kopplade jag först på Tensmackapären på mitt lår och knäveck och sedan kopplade jag in mp3-spelaren i öronen! Hade alltså sladdar och dosor överallt! Men somna det gjorde jag! Vaknade till vid 4-tiden och kopplade på strömmen till Tensen och somnade om! Tror att det blir en repris i natt igen.


Intensivt och trevligt!

Har haft en mycket intensiv och bra helg! Började med att i fredags äta middag hos svärmor. Grillat och gott! Därefter börjde vi packa och köra saker åt äldsta dottern som flyttar till egen lägenhet.

Lördagen bestod av bak till både kiosken på Marmorvallen och till söndagens Morsdagsutflykt. Tjejerna vann matchen med 2-0! Bra jobbat! Försäljningen i kiosken gick bra och på kvällen var vi bjudna till mamma och pappa på mat! Mannen var till Falun och fiskade och hade god fiskelycka - det blev flera firrar med hem. Lördagkvällen tillbringades i köket med att förbereda picknicken för söndagen samtidigt som jag lyssnade på Eurovisionfinalen på radion! Hade lovat att inte titta eftersom Anna åkte ur ;)

Söndagen bjöd på strålande väder! En trevlig dag i Gysinge. Vi träffade på 2 myggor under dagen, avverkade 3 loppisar där vi gjorde diverse fynd samt besökte Hantverksboden där vi shoppade morsdagspresenter. Däremellan hann vi äta och dricka gott också! 
När vi kom hem planterade jag äntligen mina blomlådor  - bättre sent än aldrig!

Nu är det bara  2 veckor kvar innan eleverna går på sommarlov! Det är de värda - och alla vi lärare också!


Så ynklig man kan va när man har ont

Kom hem i går och vet inte vad jag gjorde men det bara högg till i ena skuldran och sedan kunde jag nästan inte röra mig! Fick be om hjälp för att lyfta upp de två stekpannorna jag skulle ha för att grädda pannkakor! Fick lite massage av yngsta dottern som faktiskt tyckte synd om sin mamma en liten stund! Sedan fick jag tigga till mig en hårdhäntare omgång av Mannen och det kändes lite bättre. Efter en sväng med liniment och ytterligare en massageomgång av Mannen (2 st på en och samma kväll - nästan rekord!) kunde jag lägga mig och sova.

Kände mig mör i morse, men har man bara tid på sig så går det nog bra tänkte jag! Kände att rörligheten i nacken inte var den bästa när jag satte mig i bilen på väg till jobbet. Hur ska det här gå? Kände att jag gick snett och någon på jobbet sa att jag såg lite märkvärdig ut! Ringde kiropraktorn som finns i närheten av mitt jobb och han hade en tid i dag på em! Tog den direkt! Nu några timmar senare känner jag mig nästan helad men öm i kroppen. Har fått tillbaka rörligheten i nacken och det onda är borta. Tack och lov att det finns händiga människor! Måste nu försöka träna på att ha rätt hållning när jag sitter och går. Mitt nya mantra blir: "släpp ner axlarna och luta dig bakåt! släpp ner axlarna och luta dig bakåt!"

Ser ni någon som ser konstig ut så är det bara jag som nu har börjat mitt nya liv med kroppskontroll!

Skogens konung är mäktig även som ung!

Har nu haft två möten med en bortstött älgkalv i helgen. Första tillfället var i går när jag satt i bilen och kalven ville ta sig över på andra sidan 272:an. Han sprang så graciöst i slowmotion och vi bilburna hann stanna och titta på honom innan han tryggt kom över på rätt sida vägen. Blir alltid så facinerad när jag kommer dessa stor djur nära.
Idag var det dags för andra träffen och nu var det kalvens tur att besöka mig! Han kom strosande från skogen och klev så lugnt och fint in i min trädgård. Efter att ha gått runt en sväng och ätit på våra fruktträd (min man var inte hemma så jag lät honom hållas!) fick han syn på en svart lurvig katt som också var här på besök. Katten tittade bara lite lojt på den han mötte på andra sidan trädet men kalven han sänkte huvudet och gick närmare. Då blev det lite för mycket älg tyckte katten och drog i en väldig fart! Gissa om det såg roligt ut! Hade önskat att jag hade haft videokameran eller åtminstone digitalkameran i närheten men så var inte fallet och jag vågade inte lämna fönstret där jag såg allt på första parkett! Nu får jag spara händelsen som ett minne inom mig istället!



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0