Stolthet och fördomar
Min tro på våra fotbollstjejer har varit alldeles för liten och jag ber om ursäkt för det! Vem hade kunnat tro att de skulle spela så bra? Vilka framgångar! Skickad upp yngsta dottern till Borlänge med sitt fotbollslag och hoppades att hon skulle få vara med om en spännande och rolig vecka för att sedan komma hem med tåget i fredags för att följa med oss på semester. Men vad händer? Tjejerna spelar så bra att de går vidare till semifinal, men tyvärr har många skadat sig i laget och det fattas spelare så vi fick förfrågan om dotterna kunde ta ett senare tåg hem istället för det tänkta. Så efter lite stressig tid vid datorn för att lösa hennes hemfärd blir det bestämt att hon stannar cupen ut och åker med laget hem och vi i familjen åker som tänkt på semester utan henne! Känns konstigt att göra så men äldsta dottern erbjuder sig att köra sin syster till färjan mitt i natten och så efter några oroliga timmars nattsömn är nästan hela familjen åter samlad. Tack vår äldsta älskade dotter för att du finns och att du löser våra problem så bra! Du fixar och klarar allt! Vi är så stolta över dig - det är inget som du inte klarar av, det har du bevisat denna sommar!
Hur det gick för tjejerna till slut? Jo, de spelade hem ett brons! Men inte nog med det, de fick även FairPlaypriset! Kanon bra gjort! Grattis till hela laget!
